Att specificera känslor

De känslor som dina fiktiva karaktärer upplever är en av de viktigaste delarna av varje berättelse. Våra känslor färgar våra intryck, upplevelser och minnen och spelar därmed stor roll för hur vi beter oss och reagerar på vad som händer runt omkring oss.

Trots det hör jag sällan talas om känslor som ett verktyg inom en berättelse. När jag hör skrivtips som nämner känslor så handlar de nästan enbart om beskrivningar, och de flesta ger samma råd i det fallet: beskriv hur karaktären ifråga rent fysiskt upplever känslan. Det är ett bra tips, men jag tycker inte att det är tillräckligt.

Tänk själv på en gång du blev riktigt arg. Ditt hjärta började slå fortare, kanske knöt du nävarna och kanske spände du käken. Men det är ju inte det allra viktigaste, eller hur? Det viktigaste var vad du gjorde. Skrek du åt personen som hade gjort dig arg att dra åt helvete så att det uppstod ett hetsigt gräl och ni inte kunde tala med varandra på en vecka? Eller blev du så förtvivlad att du inte stod ut med att träffa någon utan stormade iväg och tog ut din ilska på en glasvas, utan att någonsin lösa ditt ursprungliga problem? De reaktionerna skulle få helt olika konsekvenser.

Därför är det viktigt att inte bara tänka på den övergripande känslan som en karaktär upplever, utan på omständigheterna. Låt oss fortsätta med exemplet ilska.

Direkta orsaker

Ilska är en impulsiv känsla och har ofta en direkt orsak. Det kan vara ett visst ord som någon säger, eller att man har otur med någonting. Att någon kallar en ful, att man inte kommer in på sin favoritutbildning, att man slår tån i byrån eller att någon inte svarar på ens sms kan utlösa nästan samma fysiska och hormonella reaktion, men sammanhangen är varandra mycket olika.

Det är också värt att påpeka att den direkta orsaken sällan är hela bilden. Man blir inte fly förbannad bara för att man inte får ett sms på tjugo minuter. Ens uppväxt, värderingar, världssyn eller helt enkelt ens humör ligger bakom en extrem reaktion på svaga stimuli. De kan också förklara en ovanligt mild reaktion på extrema situationer, vilket jag kommer till senare.

Indirekta orsaker

Många känslomässiga reaktioner utgörs av att den emotionella grytan kokar över till följd av att temperaturen har höjts medan locket har legat på. Vad din karaktär reagerar på är inte bara den direkta orsaken, utan den grund som har lagts tidigare. Om jag vaknar med huvudvärk och sedan missar bussen kommer jag att bli väldigt mycket argare på att jag slår i tån än vad jag hade blivit om dagen hade börjat bra. Dylika skillnader kan vara avgörande för din berättelse.

Ta exemplet att någon blir upprörd av ett uteblivet svar. Det kan bero på flera saker, men låt mig dra några förslag. Karaktären ifråga kanske hade ett ex som var otrogen och det första tecknet på otroheten var att han inte svarade på hennes meddelanden. Den indirekta orsaken kan göra henne misstänksam när hennes vän inte svarar. Måhända ser hon det som att vännen inte intresserar sig för henne eller är ute efter att såra henne. Då kan ilskan leda till en mellanpersonlig konflikt. Huvudpersonen slutar själv att besvara meddelanden och gör sig otillgänglig för att undvika att återigen bli sårad. Hon skulle också kunna bli konfrontativ - men det tar vi under nästa rubrik.

En alternativ bakomliggande orsak till ilskan är att huvudpersonen är uppvuxen i en kultur där man alltid skall vara tillgänglig. Att dra sig undan från telefonen och andra kommunikationsmedel ses som ytterst respektlöst. Då kan huvudpersonens konflikt med sin slöa vän säga mer om samhället och kulturkrockar, vilket tillåter dig som författare att använda känslor i ditt världsbygge.

Karaktärens förhållande till känslan

Den sista faktorn som spelar roll för karaktärers känslomässiga reaktioner är deras förhållande till en viss känsla. Vissa människor är mer vana vid vissa känslor och tycker att vissa är svårare att hantera. Det beror dels på ens personlighet, dels på ens uppfostran och dels på ens erfarenheter.

Vi kan föreställa oss att karaktären som tar illa upp av att hennes vän inte svarar henne är född och uppvuxen i Sverige. Svenskar är notoriskt konflikträdda, vilket tar sig uttryck i att karaktären ifråga undviker sin vän som ett resultat av sin ilska, snarare än att börja skrika och tränga sig på henne. Hennes inställning till ilska är att den är olämplig att visa öppet.

Detta är alltså sammanfattningen av vad denna karaktärs emotionella reaktion säger om henne:

• Hon är rädd att återigen bli övergiven, men är inte beredd att erkänna det.

• Denna rädsla är så färsk att hon automatiskt tolkar varje situation som påminner om hennes pojkvän på det värsta tänkbara viset.

• Hon vill inte bli sedd som en aggressiv eller överkänslig person.

• Hon vill hellre själv distansera sig från andra människor än att bli övergiven igen.

Sammanfattning

Även om det finns många god råd om hur man kan beskriva känslor rent fysiskt så är det viktigt att inte bara tänka på det omedelbara hormonpåslaget. Känslans orsaker, karaktärens förhållande till känslan och hur den tar sig uttryck i dess agerande är avgörande för både personporträttet som du tecknar och konsekvenserna i berättelsen som du skriver.

Med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på tisdag!