Den dramatiska kurvan: Freytags pyramid

På 1800-talet ritade den tyske författaren Gustav Freytag den s.k. dramatiska kurvan, eller Freytags pyramid, som en mall för hur berättelser byggs upp. Den är indelad i fem delar: inledningen, tilltagande konflikt, klimax, avtagande konflikt, och slutligen avslutningen.

Jag har tidigare skrivit om andra strukturmodeller, exempelvis de tre akternas struktur. Freytags pyramid är mer generell än den, vilket jag kommer att återkomma till i slutet av inlägget. Spoilervarning för min novell Tavlan!

1. Inledning

Här presenteras berättelsens bakgrundsinformation, karaktärer och den inledande konflikten. Poängen med inledningen är att läsaren får veta mer om världen där din berättelse utspelar sig. När berättelsens katalysator lämnar inledningen vägen fri för den tilltagande konflikten.

Exempel: I min första publicerade novell, Tavlan, etableras situationen i bara ett par stycken. Läsaren får veta att berättaren, Alicia, bor illegalt och inte vet någonting om lägenheten som hon bebor.

2. Tilltagande konflikt

Detta är ofta den största delen av berättelsen. Efter att katalysatorn har presenterat huvudkonflikten byggs spänningen gradvis upp. Frågor om vad de skall göra åt sin nya situation driver handlingen framåt. Karaktärerna får mål att sträva efter, och sedan börjar såväl andra karaktärer som deras inre motstridigheter och deras omständigheter att sätta käppar i hjulet för dem. Konflikter och problem bygger på varandra upp till klimaxen (se: min serie om typer av skönlitterär konflikt). Fler och fler saker står plötsligt på spel.

Exempel: I Tavlan är katalysatorn att Roger ringer på Alicias dörr och verkar övertygad om att han har en koppling till lägenheten och till henne. Hennes mål blir att reda ut vad som har hänt i lägenheten tidigare. En av de saker som ställs på spel är Rogers känsla av att ha misslyckats att ge sin mor upprättelse efter att hans ex-flickvän stal från henne.

3. Klimax

Klimaxen kan beskrivas som spänningens höjdpunkt. Allt som huvudpersonerna har uträttat och alla motgångar som de har konfronterats med, och majoriteten av konflikterna som utvecklades i den tilltagande spänningen, kulminerar i klimaxen.

Exempel: Klimaxen i Tavlan utgörs av att Alicia låter Roger se vad som finns bakom tavlan i hennes sovrum, vilket besvarar frågan om huruvida hennes lägenhet är svaret på hans frågor. Då når två av de främsta känslorna sin kulmen, nämligen att Roger med egna ögon får bekräftad att han har en chans att hämnas sin mor, och att Alicia inser att hon har blivit del av något större genom att ha befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle.

4. Avtagande konflikt

Efter klimax avtar spänningen. Handlingen är numera mer eller mindre avklarad; de flesta frågor som berättelsen ställde har blivit besvarade. Nu måste huvudpersonerna hantera konsekvenserna av både sina och andras gärningar.

Exempel: när Alicia och Roger hittar den senares ex-flickväns stöldgods fattar han beslutet att spåra upp sitt ex, anmäla henne och få upprättelse, medan Alicia överväger hur hon skall förhålla sig i det romantiska familjedrama som utspelar sig i hennes illegala hem, och som hon förstärkte genom att tillåta Roger att söka igenom lägenheten.

5. Avslutning

I avslutningen löses de sista relevanta konflikterna, och berättelsen når sitt slut. Här blir handlingens långsiktiga följder avslöjade eller åtminstone antydda, och eventuella lösa trådar binds samman. Det är också vanligt att avslutningen ger en bild av vad huvudpersonerna kommer att göra efter berättelsens slut.

I Harry Potter och den flammande bägaren återfår Voldemort sin kropp och kraft och till följd av det skickar Dumbledore iväg Snape för att agera dubbelagent bland dödsätarna. Det är tydligt för läsaren att Snapes roll blir större efter denna boks slut.

Ett annat exempel: i slutet av Tavlan är Alicia glad för Rogers skull eftersom han kan ta tag i sitt förflutna och försona sig med sitt förflutna, men hon tänker också att hon aldrig mer skall hyra olagligt av främlingar. Det är också en sammanfattning av å ena sidan hennes oro när hon mötte den främmande mannen och hans drama, och å andra sidan hennes intresse för hans bakgrund.

Användningsområde

Freytags pyramid kan och bör inte appliceras enbart på en hel novell eller bok. Varje scen, kapitel, novell, kortroman och roman följer någon form av dramatisk kurva, eller bör åtminstone göra det. Kurvans sektioner kan vara ganska subtila, som i min novell Tavlan, eller mer drastiska, som i spekulativ fiktion.

Ibland leker författare med kurvan. En cliffhanger utgörs av en berättelse som avbryts precis före, under eller efter klimax. Ett vanligt exempel är när huvudpersonerna i en deckare snubblar över den döda kroppen och nätt och jämnt hinner inse vem som ligger framför dem innan kapitlet slutar. I en sådan situation brukar konflikten avta och de känslomässiga effekterna nå sin avslutning i följande kapitel.

Sammanfattningsvis är varje berättelse uppbyggd av dramatiska kurvor samlade i sektioner av dramatiska kurvor, som i sin tur bildar en helhet av Freytags pyramid. Om man tittar noga kan man upptäcka att en dialog på bara ett dussin repliker kan gå igenom samtliga stadier i pyramiden.

Och med det sagt: lycka till med vad du än skriver, se till att det följer den dramatiska kurvan, och så ses vi på tisdag!