Hur man ser till att ha roligt när man skriver

Det finns många tips ute i etern om hur man kan skriva snabbare, eller mer, eller oftare. Det finns däremot få tips för hur man behåller en god, positiv relation till en hobby som är så personlig att dess sämre perioder kan ha stor påverkan på utövaren. I det här inlägget tänker jag dela med mig av fem tips som tillåter mig att se fram emot att skriva och får det att kännas som den hobby det är, snarare än ett måste.

Tips 1: Skriv vad du vill skriva

Det kan vara lätt att hamna i fällan att skriva något som är trendigt, något som man tror att ens familj eller vänner vill att man skall ha skrivit, eller att censurera vad man skriver. Det finns situationer då det kan finnas goda skäl att inte publicera ett visst verk, och jag kan tänka mig ett par sammanhang i vilka det kan vara lämpligt att undvika att skriva något över huvud taget. Ett exempel på det är fanfiktion om levande människor, något som jag tycker är väldigt olämpligt att publicera, och ganska skadligt att skriva i första taget - men det är en annan diskussion som jag tar tag i någon annan gång.

Med mycket få undantag är det inte dåligt att skriva vad man vill skriva. Även om det kan verka som att det man själv är intresserad av att skriva saknar en marknad (om man vill bli publicerad), eller man är rädd för vad en viss person skulle tycka om den läser ens berättelse, bör man hålla i minnet att en berättelse som författaren har äkta passion för kommer att bli bättre än en berättelse som författaren skriver av pliktkänsla. Motivation och kärlek till ett projekt är inte en garanti för att slutprodukten blir bra, men det hjälper på vägen. Och i detta sammanhang är det viktigaste att du skriver vad du vill för att det är det som kommer att vara roligt. Och vi har hobbyer för nöjes skull, inte sant?

Tips 2: Undvik tvingande mål

Det finns förvisso människor som behöver någon form av tvång för att sätta igång att skriva, och därför kan använda tvingande mål till sin fördel. Men för många, däribland mig, kommer mål i stil med att man måste skriva minst en halvtimme om dagen att stjälpa snarare än hjälpa.

När jag har försökt intala mig själv att jag har en plikt att skriva har jag tappat lusten och börjat prokrastinera, helt enkelt för att det får skrivandet att kännas som ytterligare en punkt i checklistan. Ta ut soporna, betala hyran, skriv en scen, diska. Det är inte roligt. I stället ser jag till att ta fram datorn och börja smattra på tangentbordet när jag har tid och ro, vilket är ganska ofta så länge jag ser skrivandet som underhållning.

Ett undantag från den här regeln, som jag använder ibland, är att jag sätter en deadline för när jag skall bli klar med, säg, en besvärlig scen eller planering av redigering av en novell eller ett par kapitel i något längre projekt. Men att ha ständiga regler, scheman eller mål får luften att gå ut ballongen. Om du har ständiga mål och planer och känner att du börjar tappa intresset för att skriva - testa att inte sätta mål utan bara skriva när du har tid. Kanske är du som jag, och inser att du inte bara blir gladare, utan mer produktiv, med den inställningen.

Tips 3: Se problem och ovana situationer som utmaningar

Jag brukar inte uppskatta när politiker eller chefer beskriver allvarliga problem i stil med ungdomskriminalitet som en "utmaning", eftersom det får seriösa problem att verka som sanning-eller-konka. Poängen med skrivande är dock att man, även om man tar sina projekt på stort allvar och många tjänar pengar på det, leker med sin fantasi. Det innebär att problemen man stöter på för det mesta inte kräver en avancerad politisk strategi. I stället tycker jag att det är fullkomligt rättfärdigat att hantera skrivandet som en utmaning.

Vet du inte om du kan skriva en berättelse som har en viss stämning? Då är det bara att försöka! Känner du att du har kört fast i handlingen och inte vet vad som händer härnäst? Räkna ut det! Se till att ta dig runt problemet, överkomma det och känna tillfredsställelsen som det ger att ha knäckt enigmat.

Tips 4: Kom ihåg varför du skriver

Det här är mest en sammanfattning av det jag så ofta tar upp här på bloggen: att kreativt skrivande skall vara roligt, tillfredsställande; ett sätt att underhålla sig själv och sina läsare. Skrivande är ett utlopp för fantasin, först och främst. Det måste man komma ihåg. Om du inte kan njuta av att skriva, då måste du fundera på vad som har gått fel.

Därutöver finns det såklart människor som anser sig ha ett högre syfte med sitt författarskap. Många författare vill på ett eller annat sätt påverka sina läsare. Kanske vill de belysa vissa typer av människor som de anser att samhället har svikit. Kanske besitter man, som Vilhelm Moberg, en vilja att skildra den "lilla människan" och hennes öde; skriva om dem som aldrig har kommit in i historieböckerna. Men även om du har ett sådant syfte så bör du komma ihåg att du inte gör de människor eller samhällsproblem som du försöker belysa någon rättvisa genom att piska dig själv att skriva i stället för att drivas av din lust att berätta.

Tips 5: Njut av vad du har skrivit

Ett tecken på att jag har skrivit på rätt sätt är att jag vill läsa om en scen och uppleva den igen. Innebär det att de berättelser som jag själv vill återkomma till är objektivt bra? Nej, men det innebär att de är bra för mig. De berättelser som jag verkligen njuter av att skriva är också ofta dem som jag njuter av att läsa. De känns mer levande och mer emotionella.

Jag märker en stor skillnad mellan hur jag känner när jag läser de senaste två novellerna som jag blev klar med och när jag läser min första publicerad novell, Tavlan. Ur en teknisk synvinkel tycker jag att Tavlan är helt okej. Handlingen är tydlig, karaktärernas motivationer är rimliga, och jag tycker att jag avslöjar bakgrundshistorien i ett lagom tempo. Men den ger mig inga starka känslor när jag läser den, och den får mig inte att tänka. Mina senare noveller får mig att fundera på saker som jag själv har sett och hört, och jag läser gärna om dem.

Det finns förvisso författare som ogillar att läsa om sina verk när de väl har redigerat dem färdigt, kanske på grund av en mycket kritisk läggning, men jag tror att många fungerar som jag. Nu när jag så ofta har lust att läsa vad jag själv har skrivit är jag mer intresserad av att skriva mer. Jag har kommit till en punkt i min utveckling som författare att jag börjar kunna överraska mig själv, och det tror jag gör mig till en både bättre och gladare författare (även om jag givetvis är långt ifrån perfekt och inte anser mig vara ens i närheten av utmärkt som konstnär).

Och med det sagt: lycka till med vad du än skriver, ha så roligt du bara kan, och så ses vi på tisdag!