Hur vet du om du har skrivit en lyckad berättelse?
Det här är en väldigt öppen fråga, så låt mig förtydliga: Hur vet du att du har lyckats skriva en berättelse på ett bra sätt? Vad är det som gör ett försök lyckat respektive misslyckat? I det här inlägget vill jag inte tala om vad som gör ett arbete bra per se, utan snarare vad som gör det välskrivet.
För att veta om du har lyckats med någonting, vad det än vara må, måste du veta vad du är ute efter. Att lyckas grädda crêpes utan att de blir för tjocka eller bryts är väldigt olikt att lyckas få en ren ton ur en trumpet. Jag vill påstå att det enda som förenar dessa potentiella framgångar är att jag ännu inte har uppnått någon av dem.
Berättelser kan vara crêpes eller trumpeter, eller momsredovisning, eller ihopskruvning av en IKEA-möbel. Det finns många olika berättelser och vad som gör en lyckad kan vara det som dömer en annan till misslyckande. Så det du behöver veta för att räkna ut om du har lyckats är vad ditt mål är. Om du avser att skriva en romantisk komedi men majoriteten av dina läsare tycker att din bok känns mer som skräck så har du inte lyckats med vad du föresatte dig. Om du däremot ville skrämma eller äckla dina läsare och de känner sig skrämda och äcklade så måste du ha gjort något rätt.
Du måste också veta vem du vill tilltala. Den litteratur som riktar sig till barn skiljer sig definitivt från litteratur som riktar sig till personer som stirrar medelåldern i ansiktet. Även inom genrer som riktar sig till en tydlig åldersgrupp finns skillnader. Om din berättelse främst skall tilltala till exempel män är det mindre sannolikt att den måste klara av det så kallade bechdeltestet, som jag skall återkomma till i ett kommande veckans ord, även om jag har intrycket att det blir ett allt vanligare kriterium även för män. I en bok som riktar sig till kvinnor är det däremot ofta viktigt. Så om du vill veta om du har skrivit en effektiv berättelse som uppnår vad du vill, vänd dig till rätt publik för att mäta dess framgång!
Som en brasklapp vill jag tillägga att vissa berättelser kan, och skall, tilltala en mycket bred publik, men då är det viktigt att känna till även det som författare och inte enbart vända sig till en läsarkrets åsikter för att mäta hur väl man har förmedlat den historia som man ville skriva.
Även om jag har fokuserat på andra människors uppfattning av din berättelse är det inte det enda sättet att avgöra om du har skrivit något bra. Du kan skriva för enbart dina egna, eller några få andra personers, nöje, och därmed inte ha en bred läsarkrets. Ett exempel är en novell som jag troligen aldrig kommer att vilja publicera, som handlar om en ung man som flyttade ifrån sin far eftersom dennes spelmissbruk ruinerade familjens ekonomi och huvudpersonens föräldrars äktenskap. Under novellens gång tvingas han hem till sin far för att försöka återskapa deras relation. Jag ser den som både ett misslyckande och ett lyckat experiment.
Misslyckandet utgörs av att karaktärerna, framförallt huvudpersonen, i mina ögon framstår tvådimensionella, samt att själva handlingen är fullkomligt orealistisk. Det är av den anledningen som jag inte har för avsikt att publicera den. Vad jag däremot lyckades bra med var en av sidokaraktärerna, som jag tycker mycket om, och hur jag hanterade tidslinjen och tillbakablickarna i novellen. Jag hoppade i tiden beroende på vilken förklaring som den föregående scenen krävde, och jag tycker att jag gjorde det logiskt och på ett bra sätt. Givetvis är jag partisk, men jag tycker att jag har en balanserad bild av vad som funkar bra och vad som funkar mindre bra.
Sammanfattningsvis kan du inte besvara frågan om du har skrivit en lyckad berättelse utan att identifiera vad du vill lyckas med. Börja med det och skaffa dig sedan input, antingen från framtida du, som har större distans till verket och därför kan bedöma det bättre, och/eller från läsare, för att räkna ut hur väl du lyckades uppnå det du ville.
Och med det sagt: lycka till med vad du skriver, och så ses vi på tisdag!