Social konflikt
Som jag skrev i mitt inlägg om de fyra typerna av skönlitterär konflikt är den sociala konflikten ganska abstrakt. Till skillnad från den miljömässiga konflikten är den sociala skapad av människor, men till skillnad från den mellanpersonliga konflikten är den inte resultatet av individers relation till varandra. Den sociala konflikten bygger på hur de fiktiva karaktärerna och till samhällets lagar, regler, normer och begränsningar förhåller sig till varandra.
Ett vanligt exempel på social konflikt är lagen: huruvida den är rättvis eller ej och huruvida karaktärerna verkar inom eller utom den. Annars kan den utgöras av fördomar (såsom sexism eller antisemitism), ofta riktade mot någon av huvudpersonerna. En annan mycket vanlig form av social konflikt är krig och uppror.
Konflikt på scen-/kapitelnivå
Förutsatt att scenen ifråga inte utgör en vändpunkt eller kulmen för konflikten ifråga, kommer den sociala konflikten förmodligen att ligga i bakgrunden. Den kommer att rama in tavlan som avbildar de mellanpersonliga och interna konflikterna.
Låt oss säga att huvudpersonen Anna (hon som inte gillade sitt namn) börjar 08:00 på måndag morgon, men försover sig och inte vaknar förrän 07:45 kommer hon kanske fram först en kvart för sent. Eftersom hon går i gymnasiet gäller inte den vid universitet allmänt använda akademiska kvarten. Att komma försent till en lektion ses inte med blida ögon av många lärare och klasskamrater. Därmed hamnar Anna i konflikt med den i västvärlden högt värderade punktligheten.
Övergripande konflikt i boken
Till skillnad från den miljömässiga konflikten har de allra flesta romaner en genomgripande social konflikt. Vanligen agerar den som en bakgrund till de mellanpersonliga och interna konflikter. Låt oss återvända till exempel-Anna. I mitt inlägg om informationsdumpning skrev jag att hon var 16 år, vilket innebär att hon nyss har börjat i gymnasiet. Om det är en realistisk snarare än spekulativ roman känns det rimligt att hennes historia skulle handla om att växa upp från flicka till kvinna i vårt moderna samhälle.
Denna övergripande konflikt är främst intern, men är per definition påverkad av samhället. Exempelvis är den långa obligatoriska grundskolan och det nästintill obligatoriska gymnasiet samhälleliga påfund som ger folk i allmänhet en historiskt sett väldigt lång tid att växa upp och hitta sin plats i världen. Men med möjligheten att växa upp kommer också kravet att faktiskt göra det, och pressen att göra det rätt. Skall man ta studielån eller inte? Gå en akademisk universitetsutbildning eller en yrkesutbildning vid närmaste högskola?
Vad innebär det för övrigt att växa upp som just flicka? Såväl feminister som traditionalister kommer att ha synpunkter på ens karriärval och ens sociala liv. Sedan kommer frågan om sexuell/romantisk läggning, det möjliga sökandet efter en partner och så vidare, och så vidare. Samhällets möjligheter, gränser, förväntningar och normer avgör vilka konflikter som Anna kommer att arbeta sig igenom. (Se exempelvis: Bridget Jones Dagbok av Helen Fielding.)
Tematisk konflikt
En boks teman är beroende av bokens konflikter, så i exemplet ovan skulle de tematiska sociala konflikterna kunna vara uppväxt, romantik och fördomar. Men för att inte upprepa mig själv för mycket kommer jag att välja ett verkligt exempel, nämligen temat i Carl Jonas Love Almquists (på sin tid omstridda) bok Det går an, som handlar om relationen mellan en progressiv, ekonomiskt oberoende kvinna och en man hon träffar på resa. Frågan är om de kan vara ett par utan att gifta sig, eftersom ett giftermål skulle omöjliggöra kvinnans företagande.
Jag har tyvärr ännu inte läst Det går an, men det är bokens sociala teman om jämställdhet, kvinnors ekonomiska självständighet och att låta en man och en kvinna dela hem och säng utan att ha växlat ringar, som gjorde den ökänd när den trycktes och hyllad några decennier senare.
Nu föll det sig så att mina exempel kretsade mycket kring kvinnors förutsättningar, vilket var en ren slump. Den sociala konflikten kan vara vilken som helst som är ett resultat av friktionen mellan individer och samhället.
Jag beklagar att detta blogginlägg blev så försenat, men jag har först firat jul och sedan haft minisemester med ganska dålig uppkoppling, så det var först ikväll som jag hade tid och möjlighet att lägga upp detta inlägg. Jag skall återgå till mitt vanliga schema nästa vecka.