Tips för att skriva eller redigera dialog #1 - vad som sägs

Dialog hör till de delarna av en berättelse som jag anser mig vara bra på att skriva. Därmed inte sagt att jag inte behöver redigera den; det är mycket vanligt att jag justerar dialogen i efterhand för att den skall låta mer trovärdig. Mitt förtroende för min egen förmåga beror bland annat på att jag ofta tycker att lösningarna på de problem som jag ser i min egen dialog är uppenbara.

Detta är ett tudelat inlägg i vilket har jag samlat några saker som jag har i bakhuvudet när jag skriver det första utkastet, och som jag tänker medvetet på när jag redigerar det. Del ett kommer att handla om dialogens innehåll, och del två kommer att handla om dialogens format och vad som står mellan replikerna.

Låt karaktärernas mål och personlighet skina igenom

Vi talar på olika sätt i olika situationer. Om man arbetar i kundtjänsten skall man undvika negativt laddade ord och ha en glad och positiv ton för att vara så tillmötesgående mot kunden som möjligt. Om en nära anhörig har omkommit i en bilolycka och man talar med ett barn kommer man troligen inte att berätta alla detaljer om de skador som ledde till dödsfallet. I det fallet är ens mål nämligen (ofta) att inte göra barnet mer upprört och ledset än det redan är.

Detta gäller även i en fiktiv berättelse. Har din karaktär begått ett misstag och är rädd att hans eller hennes chef skall bli arg? Då kanske ifrågavarande använder formuleringar i stil med: "Jag glömde att", eller: "Vi misstolkade vad du skrev" för att ursäkta sig.

Men hur karaktärer talar avgörs inte bara av målet som de strävar efter, utan också av deras personlighet. I situationen men chefen kanske din karaktär är en mer uppriktig, obeveklig typ som rakt ut säger: "Jag gjorde fel X på grund av omständighet Y. Hur kan jag rätta till det?"

Vissa karaktärsdrag märks i snart sett allt som en karaktär gör och säger. Någon som är väldigt självsäker kommer kanske att ställa fler frågor eller förklara saker med längre formuleringar och fler detaljer, medan en blyg person troligen kommer att undvika frågor och att ta upp för mycket plats. Även känslor kan ta sig olika uttryck. Vissa människor gråter när de blir ledsna, medan andra blir inåtvända eller frustrerade istället, och det påverkar också hur de talar.

Personlighetsbiten är en typisk sak som brukar kräva redigering, eftersom man ofta lär sig mer om sina karaktärer ju längre tid man tillbringar med dem. En av mina pågående noveller började jag i tron att min huvudperson var utåtriktad och raljant, men det är nu uppenbart för mig att hon är ganska introvert och analytisk. Det påverkar såväl hennes dialog som hennes inre monolog.

Överväg ditt ordval

Detta tangerar givetvis frågan om personlighet och situation, men det exakta ordvalet kan ha så stor effekt på en replik att jag tycker att det förtjänar en egen förklaring. Svordomar och grova ord kan visa upprördhet eller att talaren till sin natur är grov, pervers, raljant eller aggressiv, eller anlägger en sådan persona av någon anledning. Osäkra formuleringar i stil med: "Jag tror …" eller: "Förlåt om det här är en dum fråga, men …" kan tyda på osäkerhet, artighet eller oro.

Om en karaktär genomgående använder en viss typ av ord kan det visa något viktigt om ifrågavarandes självbild, världsbild eller relationer. I en novell som jag skrev tidigare i år dog huvudpersonens mor när hennes barn var små. Fadern tog över uppfostran. Huvudpersonen kallar alltid sin far för det mer familjära pappa och sin mor för det lite mer formella mor.

Ett annat exempel kan vara en karaktär som har dåligt självförtroende och därför beskriver sig själv med nedsättande ord. "Jag är tjock och har råttfärgat hår och en potatisnäsa" låter mycket mer negativt än: "Jag är knubbig med ljusbrunt hår och trubbig näsa".

Se upp för informationsdumpning

I mitt inlägg Vanliga misstag att undvika #1 skrev jag om den kliché som på engelska kallas "As you know, Bob". Den innebär att en karaktär säger något till en annan enbart för läsarens räkning.

Säg till exempel att läsaren behöver känna till ett världskrig som utspelade sig för femtio år sedan i din fiktiva värld. Ponera att du vill berätta om det i ett samtal mellan två trettioåringar. Om det inte framgår att någon av dem har levt väldigt isolerat eller tycker att historia är jättetråkigt så verkar det väldigt osannolikt att någon av dem inte känner till grundläggande information om kriget. Ett dåligt sätt att låta dem ta upp det skulle kunna se ut såhär:

"Tjugo år innan vi föddes besegrades Land X i världskriget, vilket innebär att det fortfarande är väldigt svårt för Land X att exportera sina varor. Vi kan inte importera krut därifrån eftersom det förbjöds att handla med vapen efter freden som slöts för femtio år sedan."

(Förutom att detta är informationsdumpning är det en väldigt torr och opersonlig replik.) För att förmedla information på ett mer intressant, logiskt och mindre överväldigande sätt skulle du kunna skriva såhär:

"Nej, vi kan inte importera krut från Land X! Det har inte fått exportera något farligt material på femtio år!"

"Jag trodde att det förbudet hade hävts vid det här laget."

"Nej, fredsavtalet satte aldrig någon tidsgräns."

Nu har du en mer intressant dialog där informationen verkar mer logisk. Jag skrev den första talaren som ganska irriterad på den andras bristande kunskaper, vilket kan indikera åtskilligt om deras relation och personliga prioriteringar när det sätts i samband med resten av berättelsen.

Och med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på tisdag! Och god jul!