Vanliga misstag att undvika #1

Det finns vissa klaver som många trampar i oavsett vilken typ av skönlitteratur man skriver. Idag tyckte jag att det kunde vara kul att gå igenom några av dem som jag ofta har sett, mest för att påminna dig som läsare om att de finns och att du bör se upp med dem. Har jag själv begått några av dessa misstag? Jäpp! Kommer jag att begå något av dem i framtiden? Förmodligen ja! Men med lite tur kommer jag att lyckas redigera bort dem innan de når för många läsares ögon. Skäms inte om du har råkat göra något av det jag tar upp idag - se bara till att undvika dem i framtiden!

"As you know, Bob"

... som den här klichén kallas på engelska. Detta är en typ av informationsdumpning som innebär att en karaktär berättar något för en annan karaktär enbart för läsarens räkning. Vad jag menar med det är att karaktärer förklarar något som andra karaktärer redan vet och inte skulle behöva bli påminda om.

Ett exempel på en replik som skulle kunna fylla den rollen är: "hej Anders, min bästa vän. Som du vet eftersom Stina sade det igår så kommer vi att få besök av Eskil idag, vilket kommer att bli kul eftersom ingen av oss har träffat honom sedan förra sommaren." I det här fallet vet Anders redan att Eskil kommer på besök, och att Stina berättade det igår, och att han och berättaren inte har träffat Eskil på ett bra tag. Och även om han inte vet att han är den personens bästa vän så är det hursomhelst ett onaturligt sätt att prata.

Det skulle vara mer naturligt för berättaren att tänka på faktum att Anders är hans bästa vän och kanske dra upp Eskil genom att fråga om Anders ser fram emot att träffa honom igen. Men att bara låta någon säga information som läsaren behöver veta rakt ut till en annan karaktär verkar både krystat och fånigt.

Mitt ideal är ditt ideal!

Jag vet inte exakt vad jag skall kalla den här tropen, men det finns definitivt en tendens bland många författare att låta sina huvudpersoner ha samma preferenser vad gäller kärleksintressen som man själv har. Naturligtvis är det inte fel att ge fiktiva kärleksintressen egenskaper eller utseendedetaljer som du själv finner attraktiva (det kan faktiskt vara väldigt effektivt, som jag skrev om i detta inlägg) men om du kommer på dig själv med att skriva om ditt romantiska ideal om och om igen så lär dina läsare också märka det om du publicerar många av dina berättelser.

Om det visar sig att de karaktärer som du låter dina huvudpersoner bli kär i alla råkar vara långa, rödhåriga, introverta och svartsjuka så kanske du råkar ut för att de romantiska sidohandlingarna blir ytliga, förutsägbara och tråkiga och att dina läsare börjar driva med dig och dina verk.

Ju mer exotiska namn, desto bättre

Har du stött på Game of Thrones eller valfri serie skriven av Sarah J. Maas? Då känner du förmodligen igen den trend inom framförallt fantasy att ge karaktärerna så långa, exotiska och märkvärdigt stavade namn som möjligt för att understryka bokens magiska intryck. Vissa går så långt som till att skapa egna språk med egna namntraditioner, såsom J.R.R. Tolkien.

Det är inte fel per se - i Sagan om Ringen blir namnen en viktig, välintegrerad del av världsbygget - men det kan verka ytligt och fånigt om man bara ger karaktärer komplicerade namn för att markera hur speciella de är. Därmed inte sagt att dina namn måste ha namn som är omedelbart igenkännbara eller ens uttalbara för din publik, men de måste följa en inre logik för att inte verka fåniga. Min återkommande favorit Avatar: The Last Airbender och dess växande universum riktas mot en framförallt västerländsk publik men karaktärernas för oss obekanta namn, liksom resten av världen, magin och mytologin, baseras på diverse asiatiska kulturer och därför fungerar det.

Tänk å andra sidan om en svensk karaktär hade hetat Katara medan hennes klasskamrater hette Anna, Emilia, Klara och andra vanligt förekommande svenska namn ... det hade inte fallit i god jord!

Jag lär återkomma senare med fler exempel på vanliga fallgropar (därav #1 i titeln) men nu tackar jag för mig för ikväll. Lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på tisdag!