Veckans ord #145 - Nepotism

Nepotism (av latinska nepos, jämför engelska nephew och svenska nevö) är en typ av favorisering vid rekrytering och befordran. Ordet beskrev ursprungligen hur påven, den katolska kyrkans överhuvud, tenderade att befordra sina släktingar.

Även om somliga av kyrkans män inte höll så hårt på celibatet som traditionen bjuder, var det relativt få av dem som hade egna barn. Under medeltiden och renässansen blev det däremot vanligt att befordra manliga syskonbarn till diverse maktpositioner. Detta berodde delvis på de kriser som avlöste varandra i den katolska världen under medeltiden. Alexander VI, som var påve mellan 1492 och 1503, är det mest ökända exemplet på kyrklig nepotism.

Naturligtvis har fenomenet spridit sig från den religiösa världen till den världsliga. De svenska synonymerna svågerpolitik och vänskapspolitik vittnar om att den relationsbaserade maktfördelningen inte bara kan appliceras på biologiska släktingar utan också på ingifta sådana och på vänner.

Och med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på lördag!