Veckans ord #164 - Vombat

Jag har alltid varit svag för ovanliga djur, och i gymnasiet berättade en klasskamrat för mig om ett knubbigt litet djur på andra sidan jordklotet: vombaten. Dess namn härstammar från Australiens aboriginska ursprungsbefolkning, och den är ett litet, björnliknande pungdjur. En vombat blir 70-120 cm lång, väger mellan 20-40 kg och har en livslängd på 15-25 år, beroende på miljö och sort. Den främsta skillnaden mellan vombaten och de flesta andra pungdjur är att pungen öppnas bakåt. Det skyddar ungarna när vombaten gräver sig ner i marken.

Det finns några olika sorters vombater, däribland hårnosvombaten och nakennosvombaten. Trots sina nosliga olikheter har de alla i grunden liknande kroppsbyggnad: tjock kropp, runt huvud med korta runda öron, korta ben och en naken stumpsvans.

Vombaterna är herbivorer och ägnar ungefär en tredjedel av dygnet åt att äta; främst gräs, men även svampar och rötter. Deras päls är ofta svart, mörkgrå eller ljusgrå, vilket kamouflerar dem väl i de flesta terränger. Som många andra herbivorer är de i regel fredliga, men deras styrka och kraftiga klor gör dem till farliga motståndare om de blir attackerade. De går att domesticera.

Liksom mullvadar använder vombater sina klor för att gräva sig djupt ned under marken och bygga bokamrar där. De gräver långa gångar mellan sina bostäder. Ofta bygger vombatgrannar vägar mellan sina hem, och skapar ett slags underjordisk stad.

Och med det sagt: gott nytt år, lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på lördag!