Veckans ord #166 - Taxonomi

För att fortsätta med för det moderna ögat missvisande ord är veckans uppslag taxonomi. Det handlar inte om taxar, utan är en avledning av grekiska taxis, alltså ordning (jfr. engelska tax = skatt) och nomi (bruk, regel). Således är taxonomi ett regelverk för att inordna (i sin vanligaste betydelse) djur och växter i relation till varandra. Det är framförallt en biologisk term, men har spritt sig och används numera för andra strikta regelsystem.

Den biologiska taxonomin hade inte varit vad den är idag utan Carl von Linné, som etablerade hierarkin för florans och faunans inbördes släktförhållanden. Tillåt mig att ge ett exempel, från rike till art. Riket kan ange att en varelse tillhör animalia, alltså är ett djur. Fylum kan ange t.ex. att varelsen ifråga är ett ryggsträngsdjur. Ett underfylum kan vara craniata, vilket innebär att djuret har ett kranium. Infrafylumet kan berätta att djuret också har en ryggrad.

Så kallade ranglösa kategoriseringar anger något avgörande men utan inbördes rangordning som mer eller mindre viktigt. En sådan ranglös indelning är tetrapod, vilket innebär att det rör sig om ett fyrfota djur.

Därefter kommer klassen. En klass är mammalia, det vill säga däggdjuren. Det finns både rankade och ranglösa däggdjurskategorier, precis som för kategorisering av fyla men för enkelhetens skull går jag vidare till nästa hierarkiska gruppering; ordningen. Låt oss dela in vårt fyrfota, kraniehavande däggdjur i ordningen eulipotyphla, alltså äkta insektsätare, och gå vidare till familjen. Vi kan kalla familjen för erinaceidae, även kända som igelkottsdjur. När du tänker på igelkottar tänker du, precis som jag, antagligen på erinaceus europaeus, som är den vanliga arten som du kan hitta i din hypotetiska trädgård. Arten är den lägsta rangen bland djur förutom ras, och raser är lite mindre tydliga eftersom de bland många djur har varit föremål för avel. Därför stannar jag på arten.

Med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på lördag!