Veckans ord #175 - Sociolekt

Sociolekt (av latinska socius, samhället, och dialekt, alltså platsbunden språkvariation) syftar på ett mönster av språklig variation som skiljer sig mellan olika sociala grupper. Skillnaden mellan en sociolekt och en dialekt är att dialekten varierar beroende på geografisk plats, medan sociolekten varierar beroende på social gruppering.

Sociolektiska grupper kan vara allt från samhällsklasser till intressegrupper. Historiskt sett har adeln i många länder utmärkt sig språkligt. Ett tydligt exempel är det starka inslaget av franska i svensk adelskultur under 1700- och 1800-talen. Många adelsfamiljer lät sina barn läsa franska och det smittade av sig i hur de talade svenska. Spåren av det kan man se än idag. Det är inte en slump att många rätter med dyrbara ingredienser, som få i allmogen eller ens borgargskapet hade råd med, har behållit sina franska namn. Boeuf bourguignon och créme brulée har inte blivit försvenskade alls.

Yrkesjargong kan också utgöra en sociolekt. Vet du vad som menas med en känd punkt, avsöndring eller relaxation när en lantmätare säger det?

Nej, det hade jag inte heller haft en aning om ifall inte en tredjedel av min umgängeskrets utgjordes av lantmätare. En känd punkt är fasta koordinater som används som referenspunkt när man gör nya mätningar i dess närhet. De andra termerna är mer juridiska, så förklaringen skulle nog ställa fler frågor än den tillhandahöll svar.

Med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på lördag!